Musik kan bli framtidens medicin

Vid Sahlgrenska akademin pågår ett banbrytande projekt som undersöker hur vi biologiskt reagerar på musik. Syftet är att kunna använda musik för medicinska ändamål – och forskarna har samtidigt studerat varför bra musik framkallar gåshud.

– När vi får svaren på våra frågor är steget inte långt till att kunna använda kunskaperna medicinskt, där musik kan bli ett komplement till medicinering.
Det säger Björn Vickhoff, forskare vid Sahlgrenska akademins Centre of Brain Repair som studerar hjärnans återhämtning efter sjukdom och skada. I forskningsprojektet Kroppens Partitur kartlägger Björn Vickhoff och hans kollegor med hjälp av avancerad teknik kroppens biologiska reaktion på olika musikformer: vad händer i kroppen när vi hör musik, och vad är det i musiken som ger de starkaste effekterna.
– Studien visar tydligt att musiken påverkar hjärtat. Eftersom impulserna från hjärtat till hjärnan är fler än impulserna från hjärnan till hjärtat är detta intressant. Att kunna påverka hjärtat och cirkulationen med musik kan vara betydelsefullt eftersom en stor del av komplikationerna vid operation orsakas av cirkulationsstörningar, säger han.
Vi är i början av att visa att hjärtat, precis som det heter i varenda kärlekssång, verkligen är ett säte för känslor.

– Det är en renässans för hjärtat i diskussionen om musik och känslor. Vi är i början av att visa att hjärtat, precis som det heter i varenda kärlekssång, verkligen är ett säte för känslor.
Göteborgsstudien slår fast att musikaliska variabler som beat och tempo orsakar en motsvarande biologisk respons i form av fysiologiska, neurologiska och kardiovaskulära reaktioner.
– Det är som att kroppen har ett eget partitur, där varje händelse i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp, säger Björn Vickhoff.

Forskarnas mål är att kunna använda musik i klinisk verksamhet, till exempel som lugnande inför en operation, som smärtlindring, för att stimulera hjärnans förmåga till självläkning (plasticitet), för att motivera och stimulera rehabiliteringen efter till exempel stroke och stödja rörelser hos Parkinsonpatienter.

Av en slump fick Göteborgsforskarna ett gratistillfälle att i laboratoriemiljö dokumentera ett fall av gåshud, eller piloerektion som är det medicinska namnet.
– En av våra försökspersoner fick gåshud när vi egentligen var ute efter att mäta något annat. Den här personen lyssnade till en låt live av och med Rickard Åstöm, och fick gåshud just där den förväntade harmoniken i musiken bröts av ett tonartsbyte. Eftersom försökspersonen var uppkopplad mot våra datorer kunde vi kartlägga det fysiologiska händelseförloppet och göra fallstudie på något som annars är väldigt svårt att framkalla i labbet, säger Björn Vickhoff.

Gåshud har evolutionärt förklarats som ett sätt att förstora kroppen vid fara och/eller som ett parningsbeteende. Det är känt att musikupplevelsen aktiverar samma delar av hjärnan som där belöningssystemen för mat och sex sitter, och att gåshud kan kopplas till utsöndringen av dopamin.

Piloerektion är intressant att studera därför att det är den tydligaste psykofysiologiska reaktionen på musik. Göteborgsforskarnas studie visar att vid utbrott av gåshud slår hjärtat snabbare, andningen går ner, fingrarna blir kallare och handsvetten ökar.
Artikeln Musical Piloerection publiceras i tidskriften Music and Medicine. Länk till artikel   http://bit.ly/IMLNR7

Studien Body Scores publiceras senare i år.

VISSTE DU ATT …

… alla inte får gåshud av musik – bara omkring hälften av oss har enligt studier upplevt det
… kvinnor och musiker har lättare att få gåshud
… den musikaliska gåshudsförmågan är kopplad till personlighetstyp: mer äventyrslystna får oftare gåshud
… en amerikansk studie visar att vi ofta får gåshud av sorgsen musik än av glad.

Text Krister Svahn
Foto Carina Elmäng