Hjärnan vill ha roligt

Musik och dans på recept? Ny forskning visar att hjärnan har betydligt större förmåga att återfå och bibehålla funktioner än man tidigare trott, bara den får tillräckligt med stimulans.

Strokepatienter som får lyssna på musik rehabiliterar sig bättre än patienter som lyssnar på ljudböcker.

– Nya kontakter och nätverk kan bildas om man exempelvis motionerar, dansar och äter rätt kost, förklarar professor Michael Nilsson. Men för att må riktigt bra vill hjärnan ha roligt också.

Nyligen fick forskningsprogrammet The Culture and Brain Health Initiative hela 20 miljoner kronor från Sten A Olssons forskningsstiftelse. Pengarna ska gå till forskning om hur hjärnan kan påverkas av en stimulerande miljö.
– Det handlar om undersökningar med olika inriktningar, förklarar forskningsledaren professor Michael Nilsson. Vi kommer att titta på hur hjärnan påverkas av kost och motion men också vilka effekter musik, dans, arkitektur och social stimulans har. Vi samarbetar också tvärvetenskapligt med en mängd olika människor, som filosofer, musikvetare, formgivare och många andra.
De pojkar som ätit mycket fisk under uppväxten presterade bättre på intelligenstesterna

En sak vet forskarna nämligen redan: Till skillnad mot vad man trodde för bara ett tiotal år sedan är även den vuxna människans hjärna formbar. Denna nya kunskap förväntas medföra förbättrade behandlingsmöjligheter och rehabiliteringsprogram för personer som drabbats av exempelvis stroke. Men riktigt hur det går till och vilken sorts rehabilitering som är bäst återstår det mycket forskning för att få ordentliga svar på.

Men en nyckel till gåtan gav läkaren och forskaren Maria Åberg i våras. Då presenterade hon en studie som visar att unga pojkar som äter fisk presterar betydligt bättre på intelligenstester än pojkar med annan diet.
– Undersökningen gjordes när pojkarna var 15 år gamla och jämfördes med resultat från mönstringen vid 18 års ålder, förklarar Maria Åberg. Det var mycket tydligt att de pojkar som ätit mycket fisk under uppväxten presterade bättre på intelligenstesterna. Vi tror att det är fettsyran Omega 3 som är gynnsam för hjärnan, även om vi i den här undersökningen inte frågade vilken sorts fisk pojkarna åt.

Koststudien är en del av en ännu större undersökning där olika mönstringsresultat från 1,2 miljoner svenska män under en period av 30 år jämförts. Den större studien, som visar ett klart samband mellan god kondition och förmåga att klara intelligenstest, ligger nu inne för bedömning i en internationell tidskrift.
– Att använda just resultat från mönstringen av värnpliktiga är väldigt praktiskt. Fram tills för några år sedan mönstrade ju de flesta unga män, så urvalet är brett. Dessutom ger tester på motionscykel och liknande mer tillförlitliga resultat än om vi bara hade frågat efter motionsvanor. Nackdelen är förstås att undersökningen bara gäller män, vill vi ta reda på motionens betydelse för kvinnor får vi göra på annat sätt.

Däremot verkar träning för att få mer muskler inte påverka hjärnan
Resultatet kan också jämföras med studier som stamcellsforskaren professor Georg Kuhn gjort på strålskadade möss.
– De möss som fick fri tillgång till ett träningshjul bildade så många nya nervceller att skadan läktes och de fick tillbaka ett normalt beteende, berättar Georg Kuhn. Möss som däremot inte fått springa förblev sjuka. Att motion påverkar möss är förstås intressant. Men ännu mer spännande är att undersöka hur en rik miljö, med musik, litteratur och olika sorters stimulans kan påverka människan.
Träning som höjer pulsen, som att springa, simma eller cykla, verkar vara bäst för hjärnan.
– Däremot verkar träning för att få mer muskler inte påverka hjärnan, även om det kan vara bra av andra skäl, förklarar Maria Åberg. Och det är inte så att intelligensen höjs ju mer man tränar, då skulle ju alla marathonlöpare vara nobelpristagare. Det handlar istället om att motionera lagom. Men var gränserna går för hur mycket eller lite det där lagom är, återstår att undersöka.
Kunskapen om miljöns läkande effekter är otillräcklig

Den person som drabbats av sjukdom, exempelvis en stroke, lider egentligen i dubbel mening, påpekar Michael Nilsson som inte bara är forskare utan också verksamhetschef för rehabiliteringen vid Högsbo sjukhus. Han träffar ständigt både patienter och oroliga anhöriga.
– Förutom alla besvär själva sjukdomen medför tvingas patienten tillbringa en längre tid på sjukhus, bland okända människor och utan särskilt stor möjlighet att göra intressanta eller roliga saker. Sjukhuspersonalen gör i allmänhet ett fantastiskt jobb, men kunskapen om miljöns läkande effekter är otillräcklig, det gäller såväl attityder och förhållningssätt som insikter om den fysiska miljöns inverkan. Så det är något vi måste börja utbilda sjukhuspersonal om.

En patient bör alltså inte stanna för länge i en trist sjukhusmiljö. Istället är det viktigt att så tidigt som möjligt låta den drabbade komma hem till familjen och de aktiviteter han eller hon är van vid.
– Men det är förstås under förutsättning att det finns en stimulerande hemmiljö, påpekar Georg Kuhn. Att komma tillbaka till en tom lägenhet kan få motsatt effekt, att patienten blir sämre igen.
Fram tills för inte så länge sedan trodde forskarna att rehabilitering bara hade effekt några månader efter skadan och att fortsatt rehabilitering var meningslös.
– Idag har vi en mycket mer positiv syn, förklarar Michael Nilsson. Även om det förstås är bra om träningen sätter igång snabbt är det aldrig för sent att försöka stimulera patienten på olika sätt. Det är värdefullt inte bara för den sjuke utan också för hela samhället. För patienten är det viktigt att blir så frisk att man kan klara sig själv så mycket som möjligt, med ett mindre behov av personlig assistens. Samtidigt innebär det förstås också väldiga samhällsbesparingar.

Nyopererade patienter, som får vakna upp från narkosen till musik de tycker om, återhämtar sig snabbare

Musik verkar vara särskilt viktigt för hjärnan.
– Undersökningar från Danmark visar att om man låter patienter som opererats få vakna upp från narkosen till musik de tycker om, så återhämtar de sig betydligt snabbare, förklarar Georg Kuhn. Och finska forskningsresultat pekar på att strokepatienter som får lyssna på musik rehabiliterar sig bättre än patienter som lyssnar på ljudböcker. Jazztrummaren Ronnie Gardiner har utvecklat en speciell terapi som även de sköraste äldre patienter kan använda, där de får trumma enkla eller komplicerade rytmer som stimulerar hjärnans tankeförmåga. Varför det är så vet vi inte, men människan verkar behöva just rytmer för att må bra.

Glädje är nyckelordet när det gäller rehabilitering.
– Motion, dans och musik måste bygga på patientens intresse och inte upplevas som ett tvång, förklarar Michael Nilsson. Att lyssna på rockmusik när man älskar klassiskt, eller tvingas dansa när man hellre tar en promenad, är bara irriterande och inte läkande för hjärnan. Det verkar också vara viktigt att hjärnan stimuleras på många olika sätt. Korsord är jättebra men helst i kombination med många andra aktiviteter.
Det är inte bara strokepatienter som mår bra av stimulans. Samma sak gäller patienter med Alzheimer eller andra sjukdomar i hjärnan.
Hjärnan går att påverka även när man är gammal, det är alltså aldrig för sent.

Även barn med som har dyslexi eller adhd kan genom kost, motion och stimulans träna upp hjärnan på ett bra sätt.
– Vilka molekyler som en rik omgivning stimulerar återstår att ta reda på, förklarar Georg Kuhn. Men det finns mycket som pekar på att det handlar om samma molekyler som skapas av musklerna vid träning. Ett resultat av vår forskning hoppas vi blir nya mediciner som kan öka hjärnans förmåga att ta emot de stimulerande signalerna och på så sätt läka ännu snabbare. Men det handlar inte om att ta fram magiska piller för att ersätta annan stimulans utan om att skapa en komplex behandling där dessa mediciner är en del.
Rätt kost med mycket fisk, frukt och grönsaker samt motion i lagom mängd är alltså viktigt.
– Det är information som skolor, sjukhus men också politiker borde ta till sig, menar Maria Åberg.
Men den verkligt glädjande upptäckten är att det är sunt att ha roligt.
– Du skapar i viss mening din egen hjärna, påpekar Michael Nilsson. Och hjärnan går att påverka även när man är gammal, det är alltså aldrig för sent. Det tycker jag är ett mycket positivt budskap.

Text Eva Lundgren
Foto Johan Wingborg

Artikeln har tidigare varit publicerad i GUspegeln nr 3/2009